Köksbänkskiva i Carrara C, Västervik

I det här köket i Västervik möter en vit bänkskiva i Carrara C salviagröna luckor, både längs en lång vägg och på en stor köksö. Bakom bänken sitter en låg stänkskiva i samma marmor, och i den långa raden finns plats för en nedfälld diskho. Golvet är lagt i fiskbensparkett. Bilderna är tagna innan rummet var helt inrett.

Om materialet

Carrara C bryts i Carraraområdet i Italien och är en av de ljusaste marmorerna i familjen, med fina gråa ådror över en mjölkvit botten. Marmor är en kalkbaserad natursten med ett ljust, levande uttryck, men mjukare än granit och känslig för syra – citron, vin och starka medel kan ge matta etsningar på en polerad yta. Det gör marmor till ett material för den som uppskattar att stenen får karaktär och patina med åren.

Den här installationen

Den vita marmorn lyfter fram de dämpat salviagröna luckorna och ger köket en ljus, sammanhållen arbetsyta där den grå ådringen syns tydligt mot det gröna. Den stora köksön bildar en sammanhängande skiva mitt i rummet, en samlande yta för matlagning och umgänge, medan den låga stänkskivan i samma marmor binder ihop bänken med väggen.

Skötselråd

Torka av marmorn med ett milt, pH-neutralt medel avsett för natursten och undvik sura eller slipande produkter. Stänk från syrliga livsmedel bör torkas upp snabbt, och skärbräda och grytunderlägg skyddar ytan vid matlagning. En regelbunden impregnering gör stenen mer motståndskraftig mot fukt och fläckar.

Att tänka på

På en stor, ofta använd köksyta är marmorn mest utsatt runt diskho och häll, där vatten och syra med tiden kan göra den polerade ytan något mattare. Många ser den långsamt framväxande patinan som en del av marmorns charm; den som hellre vill ha en helt jämn, oförändrad yta bör vara extra noggrann med sura vätskor.